Cut-up poesi

Nästa område vi ska arbeta med är poesi – vi ska använda en teknik som heter cut-up poesi.

cut-uppoesi

Vad är cut-up poesi?

Cut-up poesi är ett sätt att skapa dikt av ord som redan finns. Man klipper upp texter som redan är skrivna och begreppet cut-up kommer från engelskans ”klippa upp”  Begreppet myntades av den dadaistiske poeten Tristan Tzara så tidigt som 1916.  Många musiker och författare har sedan dess använt tekniken då de skrivit låttexter. Grundidén är att man skapar något nytt genom att bryta mot de normer som säger att skapandet ska ske på ett visst sätt. Här kan ni lyssna på hur David Bowie har använt sig av tekniken.

Bowie brukade skriva ner ett stycke som beskrev ett ämne. Detta stycke fungerade sedan som en ingredienslista för textens stomme. Stycket klippte han sedan upp så det blev kvar fyra eller fem ord i en remsa. Dessa la han sedan på bordet igen och formade sin musik. Bowie räknas idag som en av föregångarna av en modern version av rock pga. sitt kreativa sätt att skapa musik.

En annan musiker som inspirerades av cut-up tekniken var Curt Kobain. Han skrev nya låtar genom att ta ord från sina tidigare texter och blanda dem.

Så här kommer ni arbeta med cut-up poesi

Jag har plockat fram dikter som ni ska få klippa isär och ni kan även ta fram era gamla elevtexter från grundskolans år. Det kan bli ett kul sätt att minnas och reflektera också över sin utveckling av det skrivna ordet.

Ni kommer få välja olika digitala tekniker för att redovisa detta. Så här står det i skolans mål och riktlinjer i Lgr11:

Efter avslutad utbildning ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Jag bifogar en lista längst ner på förslag som kan användas beroende på intresse och kunskap men först kommer förslagen på arbetsgången:

Hur ska vi göra?

Alternativ 1 – nya dikter av gamla

Ni ska få klippa sönder dikter från några kända svenska poeter. Ni får arbeta två och två eller själva beroende på hur ni vill skapa:

Vi gör så här:

  • Klipp isär alla orden
  • Lägg dem i en påse
  • Skaka om påsen
  • Ta ut ett ord i taget
  • Lägg dem på bordet och forma en ny dikt
  • Du får flytta om
  • När du är nöjd limmar du fast dem
  • Vi sätter sedan upp dem i korridoren
  • Ursprungsdikterna sätter vi upp bredvid så man kan jämföra

 

Alternativt 2 – nya texter från dina gamla

Leta fram två eller tre av dina gamla texter. Ni kan om ni vill blanda två individers texter om ni jobbar i par.

  • Gör en kopia eller skriv ut två versioner av en digital text
  • Klipp isär dem i delar med fyra eller fem ord i en remsa
  • Lägg ner dem i en påse
  • Skaka om påsen
  • Lägg dem på bordet och forma en ny text
  • Du får flytta om och ta bort det som inte passar in
  • När du är nöjd limmar du fast dem
  • Vi sätter sedan upp dem i korridoren
  • Kopiorna sätter vi upp bredvid så man kan jämföra

 cutuppoesi ledsen

 

Digitala alternativ

Vill ni sätta en rubrik med bokstäver som är utklippta från olika tidningar, som den jag har ovan, kan du göra det via denna sidan.

Här kan du klistra in hela stycken av text och blanda om och även här där du också får lite mer fakta om texttypen cut-up poesi.

Vill du visa dina alster kan du anslå dem via en hashtag t ex #cutuppoetry eller varför inte göra en sida som omvärlden kan få ta del av? Padlet kan fungera men även om ni vill dela på Instagram kan det vara ett sätt.

Och om du vill förstärka din dikt och lyfta fram vissa delar eller ord kan du använda Prezis in och ut zoomningsfunktion. Här får du lära dig hur du gör.

Det går också att göra en form av din dikt genom ett ordmoln. Klistra in orden t ex via Tagxedo och välj form.

Om du vill testa göra dikt på engelska genom att kasta om ord finns magnetpoesi online.

Om du Twittrar kan du via Poet Tweet få fram slumpade Tweets till en dikt som mitt exempel nedan:

cut-up-tweet

Referat och källhänvisning

Vi kommer att träna på att skriva referat och göra källhänvisningar och kunskapskravet är följande:

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller /…/ beskrivningar och förklaringar, /…/ ämnesrelaterat språk samt /…/ struktur, citat och källhänvisning.

(Svenska/Sva åk9, Lgr11)

  1. Vi börjar med att titta på vad ett referat är på detta bildspel.

2. Vi tar del av ett referat här och tittar på följande:

Vem skrev artikeln, vad är titeln, var samt när är artikeln publicerad? Hur ser källhänvisningen ut och hur har den angetts? Vi markerar detta genom att ringa in källan så vi hittar den lätt då vi sedan ska uppge den. Källan i originaltexten är inte angiven i löpande text så vi måste visa hur eleverna hittar källan i originalet.

Hittar vi några referatmarkörer där vi kan se vad någon annan tänker? En referatmarkör är ett verb som visar vad någon tycker, anser, hävdar, förklarar. Vi anger dessa genom att stryka under dem. En referatmarkör är ett ämnesrelaterat språk för ett referat. Dessa ord kan du sedan använda dig av för att beskriva och förklara vad någon tycker.

Hittar vi några sambandsord? Vi fetar dem. Till er hjälp har eleverna dessa Canvor. Dessa kan ni sedan använda vid eget skrivande också för att få fram ett ämnesrelaterat språk och föra texten framåt.

3. Vi läser ursprungstexten här för att se hur det ser ut innan referatet gjorts.

4. Ni ska sedan skriva egna referat enligt denna gång. Texten ni använder er av  återkommer jag kring.

Tips inför skrivandet!

När ni ska skriva era uppsatser har vi bl a pratat om hur viktigt det är att man först disponerar sin text genom att tänka till först. Det är första steget innan du börjar skriva. När du väl skriver är det bra om du känner till några saker som kan lyfta din text något mer. Jag går kort igenom vad här under.

Vad är gestaltning? När du berättar beskriver du med adjektiv, men när du gestaltar visar du vad en person gör så läsaren får en bild. Har du koll? Vi har övat flitigt under de senaste uppgifterna.

gestalta exempel gestalta

Det är också bra om man kan använda synonymer och variera sitt språk när man skriver så det inte låter så lika när man läser texten.  En mening kan också varieras i längd med olika bindeord.

En annan sak jag berättat för er och som ni också tränat en hel del på är att använda bildspråk. Ni hittar några exempel via länken som ni kanske också känner igen från väggen i klassrummet.

När du ska resonera är det viktigt att du kan göra det från flera olika perspektiv. Vi har använt visualiseringen nedan då vi pratat om vad det innebär. Då jag har en massa affischer i klassrummet får ni passa på att titta på dem innan jag tar dem inför de nationella proven för år 9.

När du skrivit klart är det viktigt att du strukturerar din text med styckeindelning, att du kontrollerar din stavning och ser om du kan byta ut några ord eller förklara något bättre som är otydligt. Skriv sedan rent din text.

Jag såg nyligen denna film från Orka Plugga som förklarar det jag berättat för er ovan.

Titta gärna på den och se om du får något mer tips, eller se det som en repetition.

Slutligen – har du koll på texttyperna? Här på denna Padlet kan ni annars ta del av många exempel.

Här har du en planering vi arbetat med som liknar upplägget med skrivinstruktionen på NP.