Källkritik

I Lgr 11 är det framlyft i kapitel 1 att skolan måste lära eleverna att granska och hantera den enorma mängd information som finns i sociala medier. Denna text kan ni som lärare eller elever hitta stöd för vad som står i ämnena engelska och svenska, med källa till vart det finns stöd för andra ämnen och andra bra länktips för hur man dels kan arbeta med källkritik men även om man vill lära sig mer.

Vad exakt står det i de olika ämnenas olika delar? Jo, det här:

Engelska

Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Lyssna och läsa – reception:
• Talad engelska och texter från olika medier.
• Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.

Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Svenska

Ur Syfte: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.

Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
Berättande texter och sakprosatexter
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg.
Språkbruk
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.


Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.


Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Texten ovan är tagen från Kolla källans wiki

Vad innebär då det konkret?

Ett sätt att möta eleverna idag är genom en blogg som denna och där lyfta fram hur viktigt det är med kritiska ögon, men även att i klassrummet hela tiden lyfta fram och arbeta med relevant material som knyter an till media. Det innebär också att vi ska lära eleverna att formulera egna ord och texter, att kritiskt se om en källa är att lita och kan användas i egna skolarbeten, men även att granska film och här finns en guide för det från Skolverket. I svenskämnet finns även denna bra guide om hur du kan arbeta med källkritik som kom till årsskiftet 13/14.

 

Här nedan finns många bra sidor att ösa resurser ur:

http://www.webbstjarnan.se/blogg/forsta-hjalpen-for-kallkritik-pa-internet/

http://www.ur.se/Produkter?q=k%C3%A4llkritik#programtvAnchor=&programtv-page=1

http://mik.statensmedierad.se/om-mik

http://iktsidan.com/2014/01/27/internet-och-kallkritik/

http://www.kulturer.net/

http://sakeronline.se/

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s